Mozartkulor i ugnen.

Nu blir det julgodis från körsbärsköket!
När vi, inför årets glöggkväll (som för övrigt blev riktigt trevlig!) stod i köket och förberedde allt gott, just den här dagen var det mozartkulor som skulle göras. Enkelt, ingen ugn behövs, men det tar liiite tid. Då kläckte Tommy ur sig idén om att flambera dem, eftersom han har en gasbrännare som inte direkt är vårt mest välanvända verktyg.
Jag var väl inte helt övertygad om idén, men så kom vi på att ugnen, det kanske skulle bli något? Så en stackars mozartkula fick agera försökskanin, åkte in i ugnen och kom ut som något helt fantastiskt! Lite hård på ytan där mandelmassan fått en gyllenbrun färg och konsistensen blev en lite segare godisbit med tuggmotstånd och ett hjärta av nougat. Halleluja!

Så jag gick och köpte mer nougat och mandelmassa och gjorde en sats med ugnsbakade mozartkulor för att göra den klassiska varianten sällskap på gottebordet.
De höll sig sådär härligt sega ca tre dagar i plåtburk innan de blev mer som kakor än godis, tror att de håller sig sega lite längre om de förvaras i plastpåse.

Två sorters mozartkulor och fem-minuterskola med salt.

Ugnsbakade Mozartkulor
ca 30 st

* Ett paket kylskåpskall baknougat
* 200 g mandelmassa
* Lite mörk choklad

1. Sätt ugnen på 200 grader
2. Skär nougaten i ca 1 cm² stora bitar, rulla dem till bollar och ställ in dem i kylen.
3. Skär mandelmassan i tunna skivor.
4. Ta fram nougatbollarna.
5. Knåda en skiva mandelmassa så att den blir mjuk, rulla den till en boll och pressa sedan ut den till    en platta igen, den ska vara ganska tunn, men ändå hålla ihop.
6. Lägg en nougatkula på mitten av mandelmasseplattan, vik över mandelmassan och dra av överbliven massa.
7. Rulla mozartkulan så att den blir jämn och fin och lägg på en plåt med bakplåtspapper.
8. Gör likadant med resten av nougatbollarna.
9. Grädda i mitten av ugnen i ca 8 minuter, de ska bli lite gyllene, inte brunbrända!

När kulorna svalnat helt smälter du chokladen och ringlar den över kulorna, jag använde en chokladsprits, men en sked fungerar fint :)

Så, nu är det bara att sätta igång, gott och annorlunda att ha till helgens lucia-fika!

/Körsbäret

Grekland, Fikon (igen!) och Vin

(Långt inlägg, mycket bilder, recept i slutet)

I början på September så packade Tommy och jag våra väskor för en vecka i sol och värme på den grekiska ön Zakynthos. Vi bodde på ett lägenhetshotell i utkanten av orten Laganas, ett väldigt turistigt och något partyfokuserat ställe, men mysigt och vid en 9 km (!) lång sandstrand som bjöd in till långpromenad. Själva ön är väldigt vacker med bergig terräng, olivträd överallt och kristallklart, turkosblått vatten. 

Fikon fanns där också gott om, och billiga var de, så det blev standard med färska fikon i frukostyoghurten. Och lyckan var total när jag hittade mogna fikon på ett träd, pallade några och åt dem solvarma och kladdiga. Alltså...wow!

De första två dagarna hyrde vi cyklar och trotsade värmen, att ge sig ut på upptäcktsfärd på grekiska landsbygden i drygt 30 grader var en svettig, men väldigt härlig upplevelse. Vi hittade till våran första vingård och blev inte direkt jätteimponerade av det lokala vinet. Lite väl syrligt och lätt smak av sprit. Men när vi några dagar senare hade fått tag på våran hyrbil och rattade runt på de smala serpentinvägarna hamnade vi hos Despina och Ioannis Giatras, Ett par som drev en egen vingård samtidigt som han målade gigantiska ikonbilder för en kyrka i närheten.

På terassen utanför första vingården svalnade vi lite i sällskap av en översocial valp

Det gick åt en hel del vatten kan jag lova, men vackert var det att cykla genom de små byarna!

Despina välkomnade oss och visade oss runt på gården, introducerade oss för den kelsjuka katten, berättade om  vingårdens historia och lät oss smaka på vindruvor som smakade som jordgubbar. Sedan gick vi in i det gamla stallet som inretts till provningsbar, där bjöd hon på smakprover av vin, olivolja och som tillbehör serverades Despinas hemlagade vinkokta fikon med lokal getost. My oh my vad gott, både vin och tillbehör! Då kände vi oss rätt nöjda med att vi inte gett upp helt i jakten på gott, lokalproducerat vin vill jag lova. Flaskor följde med hem och ligger nu i källaren och väntar på rätt tillfälle, när vi längtar tillbaka sådär lite extra.

Vingården från framsidan

Trappan ner mot gamla stallet, olivträdet längst ner är ca 400 år gammalt!

I takspaljén hängde det jordgubbssmakande vindruvor

Despina visar vägen in och jag gosar såklart lite med huskatten

Inne i vinprovningsbaren

Baksidan av gården med vin- och olivodlingar

Väl hemkomna så kunde jag inte riktigt släppa tanken på de där vinkokta fikonen, så jag mailade och undrade om jag möjligtvis kunde få receptet. Skuttade lite av glädje när ett svar plingade till i inkorgen och receptet var mitt! 

Fikonen kokas i vin, socker och kryddor, får en lite kanelig smak (Despina berättade att hon oftast gör en stor sats till jul) och är helt fantastiska till lite god ost! Själva kokvätskan får sedan koka ner till en sirap som går att ha till både glass, ost, fruktsallad, yoghurt, ja det mesta faktiskt.

Despinas vinkokta fikon
Och fikonsirap med vin

* 250 g strösocker

* 200 g rött vin, inte allt för strävt
* 1 vaniljstång
* 1 kanelstång
* 5 kryddnejlikor
* 8-10 färska fikon i halvor

1. Koka upp vin, socker och kryddor och låt småputtra i ca 10 minuter
2. Lägg i fikonen och koka dem tills det ljusa innanför skalet börjar skifta från grönt till mörkt brunt. 
3. Ta ur fikonen, lägg dem på ett fat för att rinna av. Sätt ugnen på 100 grader.
4. låt vinet koka några minuter till tills det precis börjar tjockna, häll upp på burkar och låt svalna innan den ställs lite svalt (inte för kallt, den blir väldigt trög då)
5. Lägg in fikonhalvorna på ett bakplåtspapper och släng in dem i ugnen i ca 1,5 timme.
6. Låt fikonen svalna innan du lägger dem i en burk, förvaras i kylen

Jag kommer helt klart se till att dessa godbitar finns på gottebordet till jul, och till ostbrickorna i höstrusket. Det borde ni också göra!

/Körsbäret

Sistaminutenpiff till nyårsdesserten

Hur i hela friden försvann december så rackarns fort?!

Inte ett pip har det varit här på bloggen under hela månaden, varken adventsbak eller julstök har visat sig, inte heller några glöggfrossor (tro mig, det har vi haft!) eller misslyckade pepparkaksdegar. Men jag kan meddela er att om man, en smula övertrött, kommer på att det ska göras en halv sats pepparkaksdeg inför morgondagens bakande och glöggkväll så är det bra att halvera ALLA ingredienser och inte glömma sirapen... 

Kakorna såg ändå lovande ut ända till de började svälla, för att nästan omedelbart punkteras och börja flyta ut till en bubblande sörja istället. Det smakade inte illa, men liknade mer en pepparkakskola än riktiga pepparkakor.

Någonting som däremot var en riktig höjdare var att göra saffransmaränger. Jag hade en öppnad påse från förra året i skafferiet och massa äggvitor i kylen, så hokus pokus blev det små saffransmaränger att ha till glass till exempel. 

Jag vet inte riktigt varför dessa guldkorn aldrig tog sig ända ut till bloggen, kanske har jag känt att internet liksom svämmat över av kakor, tryfflar, sött och salt under just december månad och helt enkelt hamnat i någon slags trotsperiod. Kanske har mörkret fått mig att inte ta några bilder på mina godsaker och därför har det inte känts lika värt att blogga om, kanske är det något helt annat.

Anyway.

Ifall ni har lite saffran över och vill piffa till nyårsefterrätten så gör dessa små godingar, de piffar upp det mesta med sin intensiva saffranssmak och gula färg!

Saffransmaränger

många små eller 35 ganska stora

* 3 äggvitor
* 1½ dl socker
* ½ krm ättikssprit
* ett kvarts paket saffran

1. Sätt ugnen på 100 grader.
2. Vispa äggvitorna med ättikssprit, saffran och 1 dl av sockret till ett fast skum.
3. Vänd försiktigt ner resten av sockret i smeten.
4. Klicka eller spritsa ut små marängtoppar på en plåt med bakplåtspapper
5. grädda i mitten av ugnen i ca 45 minuter, marängerna ska vara lätta att lossa från pappret när de är klara, du får testa dig fram lite.

Nu återstår bara att önska er ett gott avslut på 2013 och jag hoppas ni laddar för ett nytt år fyllt av äventyr, utmaningar, skratt och god mat. Det gör i alla fall jag!

Gott Nytt År!

/Körsbäret!

Den frostbitna skörden

Vi har många minnen ihop, slånbärsbuskarna och jag. 
Hur de fluffigt vita blommorna om försommaren döljer de spretiga taggarna. Som blommande moln längs med ängarna ute i Onsala. Bakom skolan hade vi ett stort slånbärssnår som rymde ordentliga hålrum och gångar innanför grenverket, de blev tillhåll både för högstadieeleverna och för oss små långstadiepluttar, vi använde det som koja och de lite äldre gick dit och tjuvrökte på rasterna. Tur att vi aldrig hade rast samtidigt.

Nu för tiden är jag mer fascinerad av bären som trots sin kärva smak (som även den är barndomsminnen, vem kunde tugga flest bär på en gång?) faktiskt blir riktigt användbara efter att de fått sig ett frostnyp. Jag har dock inte tålamodet att vänta på minusgrader utomhus, så tidigare i höst trotsade jag de taggiga buskarna och plockade mig en påse slånbär som fick bo i frysen ett par dygn innan de påbörjade sin resa mot att bli slånbärslikör!
Det tar lite tid, men jag har en känsla av att det kommer bli kanongott. Om inte annat så är den värd att ha bara för den vackert djupröda färgen!

Slånbärslikör

* Slånbär
* Vodka
* Florsocker

1. Lägg dina slånbär i en burk
2. Häll över sprit så att det precis täcker bären, låt stå rumstempererat 6-8 veckor.
3. Häll av spriten från bären till en flaska, spara bären!
4. Mät upp 1 dl socker per liter avrunnen sprit.
5. Häll sockret över bären, detta för att dra ut resterande sprit ur bären och slippa svinn på spriten.
6. låt stå tills bären har skrumpnat och sila sedan av sockerlösningen och blanda med slånbärsspriten.

Jag har inte kommit så långt som till att bären har skrumpnat, så det är lite oklart hur lång tid det tar, men efter en googling så ligger förslagen på ca 2-7 dagar.

/Körsbäret

Dessertgröt med rom - ett gott misslyckande

Ibland så går det inte alls som planerat. Till exempel när jag hittar ett nytt recept som jag vill testa och sedan tänker "kanske det går att göra såhär istället" lite för många gånger. Som igår när jag hade varit ute i körsbärsföräldrarnas trädgård och plundrat körsbärsträdet.

Tidigare under dagen snubblade jag över det här receptet på knäckig hallonpaj och tänkte att den borde ju fungera lika bra med vilka bär som helst? Så jag slängde ner röda vinbär och urkärnade körsbär i en form och började på med smeten. Sedan slogs jag av tanken att rom nog är jättegott till körsbär, så jag skvätte i ett par matskedar i smeten. Min gissning är att det var där det sket sig.

När pajen väl togs ut ur ugnen var den nämligen småkokande och inte alls särskilt knäckig. Det blev lite bättre när den fått stå och svalna ett tag, men sen kan vi ju diskutera hur aptitligt det såg ut på tallriken. Dock kan både jag och föräldrarna intyga att det blev r-i-k-t-i-g-t gott! Vi åt den med lättvispad grädde, men jag tror att en vispad créme fraiche är ännu bättre till, för pajen (gröten) i sig var väldigt söt.

För den som känner sig sugen på en riktigt god dessertgröt så är receptet följande till drygt 4 portioner:

* Ca ½ liter vinbär och urkärnade körsbär
* 200 g smör
* 1 dl råsocker
* 2 dl havregryn
* 2 dl grahamsmjöl
* 1 dl ljus sirap
* 1 tsk bakpulver
* ½ dl grädde
* Ca 2-3 msk rom

1. Sätt ugnen på 170 grader.
2. Täck botten av en ugnsfast form med bären.
3. Blanda ingredienserna till smeten och häll den sedan över bären.
4. Grädda i ugnen i ca 20 minuter. Låt svalna lite innan servering.

/Körsbäret

Fläderblomsparfait

Eller som man säger på svenska; Fläderblomsperfekt! 

När jag var omkring 7-8 år så dök det upp en ny standardefterrätt där hemma. Kall och len och smakade som sommar, lätt att göra i förväg och fantastiskt när gästerna var många. Succén stavades Fläderblomsparfait! Det var många år sedan den gjordes av körsbärspappan eftersom den lagades med fläder från farmors trädgård och hon för längesedan har flyttat till lägenhet. 
Nu när jag själv fixat mig rejäla mängder flädersaft så har jag letat upp receptet i den nittiotals-nostalgiska boken En Miljon Lätta Menyer. Dock har jag varken använt mellangrädde eller lättkesella som det står i boken. Men så är den skriven för "fettjägare" också, det står så i boken.

Hur som helst är det , näst efter saft, det absolut BÄSTA fläderblomsreceptet någonsin! Jag riskerar att "råka" göra alldeles för mycket fläderblomsparfait i sommar eftersom den är försvinnande god. Den kräver lite framförhållning om man vill servera den samma kväll, men det är så värt det. Så alla ni flädertokar där ute, här har ni något att göra med ert överflöd av saft som ni som jag fick storhetsvansinne, tog i rejält och gjorde dubbelt upp eller mer :)


Fläderblomsparfait
4-6 portioner

* 3 äggulor
* 3 msk florsocker
* 1½ dl kvarg
* 1½ dl vispgrädde
* 1½ dl koncentrerad fläderblomssaft

1. Vispa äggulor och socker luftigt. Vispa grädden i en separat skål.
2. Blanda äggsmeten med kvarg och flädersaft, rör sedan ner grädden. Det ska bli en jämn och fin smet/sås.
3. Häll smeten i en lämplig form, t.ex. en avlång brödform. Låt stå i frysen minst 4 timmar.
4. Ställ parfaiten i kylen 45 minuter innan servering eller i rumstemperatur knappt en halvtimme.
5. Skär längs formens kanter med en tunn kniv och doppa formens botten hastigt i varmt vatten innan du stjälper upp parfaiten på ett fat. Dekorera med t.ex. kiwi, jordgubbar och citronmeliss, servera!

Eftersom parfait gärna flyter ut en del när den väl börjar tina (se bilder ovan), så är det ett plus att ha allting annat förberett. Så koka kaffe och te, duka bordet och se till att gästerna sitter till bords innan godsakerna serveras. Inte för att den inte smakar gott i flytande form, men det blir så kladdigt ;)

Vill ni ha fler tips på vad man kan göra med fläder så har Matgeek samlat ihop en fin lista här. Själv ska jag försöka hinna med både flädergravad lax och fläderpannkakor innan flädern blommat klart!

 /Körsbäret

Fläderblommorna har kommit!

När jag i morse vaknade okristligt tidigt, sådär runt femsnåret, och inte kunde somna om så tog jag med mig en sax och en påse och gick ut på fläderblomsjakt, för jag hade allt sett hur det blommade lite här och var i Mölndal! Och även om många klasar fortfarande dröjer lite med att blomma, så gick det utan bekymmer att knipsa till sig blommor till en dubbel omgång flädersaft. Väldigt spännande tyckte katterna och Kiya började plötsligt rulla sig omkring bland de lösa klasarna och gnida in dem ordentligt i ansiktet. Den som påstår att katter är tråkiga djur har uppenbarligen aldrig haft katt! Nu är saften blandad, så det är bara den jobbiga väntan i ett par dagar kvar innan den är klar. För att få tankarna på annat beger vi oss på bakluckeloppis idag. Jag hoppas på fina fynd!

Fläderblomssaft

* 30 fina klasar fläderblom

* 3 citroner

* 1,5 kg strösocker

* 1,5 l vatten

* 50 g citronsyra

1. Tvätta citronerna ordentligt. Skala sedan citronskalet tunt med potatisskalare och skiva sedan citronerna i tunna skivor.

2. Skölj blomklasarna och lägg dem tillsammans med citronskivor och citronskal i en rejäl kastrull/annat kärl.

3. Koka upp vatten och häll i socker, rör om tills sockret löst upp sig helt och blanda sedan i citronsyran och häll sockerkoket över blommorna och citronerna.

4. Täck över och låt stå svalt och dra till sig i tre till fyra dagar. Sila sedan saften och frys in det som du inte tänker dricka den närmaste veckan. 

Det fungerar bra att frysa in både i plastbunkar, så att du får skrapa loss så mycket saft som behövs, eller i iskuber som bara är att ploppa ner i ett glas vatten när flädersaftsuget slår till.

/Körsbäret

Multifunktionell citronkräm

Det här receptet kom jag över när jag hade vandringsboken från Matgeeks Bokcirkel och tog mig an en ljuvlig citronmarängpaj och brände mig på handleden ni minns? Den är fortfarande (och kommer att vara ett bra tag framöver) prydd av ett tjusigt ärr som minne.

Det dröjer innan jag glömmer av den där Matgeek i alla fall! ;)

För ett par dagar sedan kom jag på den briljanta idén att rippla ner denna kräm i glass, en succé helt klart, men mer om det en annan gång. Den här krämen går att använda till så mycket mer, jag har den på yoghurten de mornar jag vill ha variation till rabarberkompotten som annars är standard.

Idag fick citronkrämen sällskap av pannkakor och vispad grädde och den är ju en höjdare i paj, eller på en pavlova eller scones, eller till egentligen ganska mycket! Och ja, den kan ju även kallas lemoncurd eller engelsk citronmarmelad, men jag tycker citronkräm låter godare helt enkelt.

Citronkräm

Ganska mycket

* Saft och finrivet skal från 3 citroner

* 3 äggulor

* 200 g strösocker

* 125 g smör

1. Vispa citronsaften, skalet och äggulorna, rör sedan ner sockret.

2. Smält smöret i en tjockbottnad kastrull.

3. Tillsätt sedan äggblandningen till smöret och låt sjuda på svag värme tills krämen tjocknat.

4. häll upp på burk och förvara kallt. 

Krämen håller i ca 2-3 veckor i kylen, men tar utan problem slut innan dess.

/Körsbäret