Apelsinmaränger

Ja, det blir mycket sötsaker för tillfället, men det kommer minskas drastiskt nu, boken har åkt vidare och nu är även de överblivna äggvitorna tillvaratagna och omvandlade till små söta apelsinmaränger.

För ca två plåtar med små maränger behöver du:

* 3 äggvitor

* 2½ dl socker

* Rivet skal från en liten apelsin

* ½ krm ättikssprit

1. Sätt ugnen på 100 grader.

2. Vispa äggvitor, ättika, apelsinskal och ca en halv dl socker till ett fast skum.

3. Vänd försiktigt ner resterande socker.

4. Spritsa eller klicka ut smeten på en plåt med bakplåtspapper, grädda i minst 45 minuter, de ska släppa från pappret. Dekorera eventuellt med smält choklad.

Jag upptäckte att marängerna fick ungefär samma färg som våra köksväggar, vet inte om det var apelsinskalen som gjorde det, men tjusigt blev det i alla fall! Passar utmärkt till en skål chokladglass.

Enjoy!

/Körsbäret

Lakritskaka med kaffeglasyr

Okej, det ÄR värt att köpa sig lite lakritspulver för att göra den här kakan, den är riktigt god! Receptet kommer som sagt ur boken Sötebröd från Brunkebergs Bageri som skickas runt i Sverige för att bakas igenom.

So here we go:
Lakritskaka med kaffeglasyr

Kakan:
* 100 g smör
* 200 g hackad mörk choklad
* 4 ägg
* 2 äggulor
* 200 g strösocker
* 75 g vetemjöl
* 15 g lakritspulver (jag hade i närmare 25 g, det smakar ganska lagom med lakrits, rekommenderas)
* 50 g ströbröd

Kaffeglasyren:
* 100 g starkt kaffe
* 25 g vispgrädde
* 100 g muscavado- eller strösocker
* 50 g rumstempererat smör
* 25 g kaffelikör
* 50 g hackad mörk choklad

1. Sätt ugnen på 175 grader. Smält smöret och blanda i chokladen till en jämn smet.
2. Vispa äggen, äggulorna och sockret vitt och pösigt. Blanda mjöl och lakritspulver och vänd ner i äggsmeten.
3. Häll i chokladsmeten under omrörning och vänd sedan ner ströbrödet.
4. Häll smeten i en smörad och mjölad form med löstagbara kanter, grädda i ca 30 minuter, kakan ska vara lite kladdig i mitten fortfarande,, så känn efter med sticka. Låt svalna i formen.

5. Sjud kaffe, grädde och socker i en tjockbottnad kastrull tills det tjocknar (vilket jag misslyckades totalt med, den tjocknade aldrig, berätta gärna hur man gör för att det ska fungera!)
6. Rör ner smöret, likören och den hackade chokladen, ställ av kastrullen från plattan från plattan.
7. När kakan är sval, bred över glasyren och ställ sedan kakan i kylen så att glasyren stelnar ytterligare.

Jag lyckades ju som sagt inte med att få glasyren tjock när jag värmde den, det var soppa av alltihop, men funkade fint att ställa kastrullen i kallt vattenbad en stund för att få glasyren lite tjockare. Är det någon som vet varför min kaffe-, grädde- och sockerblandning aldrig tjocknade så berätta gärna, vad är tanken liksom, hur tjocknar såsen?
Nåväl, en riktigt god kaka att bjuda på när man vill ha något lite annorlunda. Lycka till!

/Körsbäret

Lakrits och choklad, en heldag i köket

Igår var det full fart i köket hela dagen. 
Det skulle göras croissanter, pains au chocolat och lakritskaka med kaffeglasyr. Nog för att jag visste att det skulle ta tid att göra croissant-deg, men jag hade kanske romantiserat det hela en aning. Att banka ut smöret som skulle kavlas in i degen var i och för sig ett rent nöje och att baka med måttstocken i högsta hugg var en helt ny upplevelse. Vad jag hade klarat mig fint utan var smör som försökte rymma ut ur degen när jag kavlade, väntandet mellan kavlingarna och reporna i borde efter att jag försökte få loss den smörkladdiga degen vid utbakningen.
Nåja, det var ju första gången, bättre lycka nästa gång!

Bankar smör, en märklig sysselsättning!

Mätverktyg, behöver kanske diskas den med, blev lite kladdig.

På handleden kan man skymta brännmärket från citronpajäventyret.

För att fördriva tid mellan vikandet och kavlandet så gjorde jag lakritskakan samtidigt, så inte en lugn stund blev det och blev det någon tid över så fanns det maaaassor av disk att ta hand om.

Men vi tar en sak i taget.
Croissanter: 

Jag blev riktigt nöjd med dem, de blev kanske en aning avlånga, men flagiga och knastriga och riktigt goda, särskilt med lite vinbärsmarmelad på. Inte särskilt svåra egentligen, mer än att de tar tid och att smöret ville ut ur degen hela tiden.

Pain au Chocolat:

Halva degen sparade jag för att göra pain au chocolat, ett bakverk som jag är löjligt förtjust i och såhär i efterhand ångrar lite att jag inte gjorde såna av hela degen. Men oj vad de inte blev som jag hade tänkt mig!
Framför mig såg jag lite upphöjda, frasiga godsaker med bitar av choklad skymtande mellan lagren, men när mina hade stått i ugnen en stund fick jag syn på dem och brast ut i gapskratt. Det såg ut som ett bubblande träsk där inne och plåten som kom ut såg ut såhär:

Fyllningen ville inte alls stanna kvar och rymde därför helt enkelt ut över plåten och bildade ett mandelmassechokladnät mellan alla bullarna. "jaja, jag får väl skära loss dem då!" tänkte jag och efter lite hyfsande såg de ändå helt okej ut. och smakade liksom... franskt! :)

Lakritskakan:

Ojojoj, vilken godsak! Jag misslyckades dock helt med att få glasyren att tjockna i kastrullen, kanske var jag för otålig, men den gick så inte att "breda ut över kakan" som där stod i receptet! Rinnande som rent vatten! Efter lite nedkylning var dock det problemet löst och jag kunde pynta kakan.

Den är fantastiskt god, saftig, ser ut som choklad men smakar, trots totalt 250 g mörk choklad, mest lakrits och kaffe. Den här kommer jag göra fler gånger!

Tack till Johan för ett fantastiskt äventyr! Idag lägger jag boken på lådan och skickar den vidare ut i landet, lycka till alla ni som har det stora nöjet kvar, ser fram emot att läsa om era äventyr och bravader i köket!

/Körsbäret

Citronmarängpaj och Att offra sig för kokkonsten

Igår kom den äntligen i brevlådan; boken från Matgeeks bokcirkel! Jag var alldeles till mig och kastade mig över sidorna för att se vad det var för något han hade skickat ut i landet. Önskar att den kunde stanna lite längre än 4 dagar, så mycket gott (antar jag) att testa!

Det recept som fick äran att bli först ut i Körsbärets kök var en citronpaj med marängtäcke. Jag Ä.L.S.K.A.R. citronmarängpaj och tanken på att kunna göra en, direkt, här i mitt kök var ju liksom fantastisk! Så efter lite småhandling av vitala ingredienser så som citron och florsocker så drog jag igång. Pajdegen trycktes ut i formarna och åkte in i ugnen på 225 grader, under tiden som de gräddades så skulle det rivas citronskal till fyllningen, det gick galant ända tills zestjärnet misstog min knoge för en citron och tog sig en tugga av knogen av bara farten. AJ!

Men på med ett skalmanplåster och sedan var jag back in buissnes!

Det går åt en hel del av både citroner och ägg!

Medan jag rörde ihop ingredienserna till fyllningen så skrek timern att pajskalen var klara, så lite lagom stressad (eftersom citronfyllningen skulle röras i medan den småputtrade) tog jag ut dem ur ugnen. DÅ tyckte jag tydligen det var ett bra tillfälle att trycka ovansidan av handleden mot värmeslingorna i ugnen. AJ SÅ IN I H-VETTE!! 

Ett fräsande ljud, smärta och ett gäng svordomar senare stod jag och sköljde handleden under kranen samtidigt som jag rörde om i fyllningen. Jag kunde ju inte bara lägga ner för ett "litet" brännsår! Pajskalen fick Tommy ta hand om, jag hade ingen lust att sätta in handen där igen just då.

Självklart dokumenterades detta av min kära sambo.

Efter 20 minuter under vattenkranen, ett samtal till 1177 och panikletande efter något plåster som inte skulle fastna i såret så forsatte pajäventyret, om än under visst kvidande och svidande.

Next up: Marängsmet!

Jag vispade och fixade och donade, men av någon anledning så separerade sig smeten och fick liksom ett lager av vätska längst ner som inte gick att röra in i äggvitorna. Jag har inte den blekaste aning vad det beror på, kanske kokade jag inte sockerlagen tillräckligt länge, kanske rörde jag för mycket... Nästa gång gör jag beprövad marängsmet som jag vet att jag behärskar!

Så att spritsa ut små toppar, mönster eller annat tjusigt var ju bara att glömma, vilket ledde till att jag under ytterligare tjuriga svordomar och muttranden bredde ut marängsmeten och gjorde ett halvhjärtat försök till något slags mönster innan den åkte in i ugnen.

Kunde varit värre.

Den blev inte alls som jag tänkte mig och jag offrade min högra hand (bokstavligt talat!) för att få den färdig, så jag var ändå ganska lättad när vi efter 3,5 timmars slit i köket kunde konstatera att den åtminstone smakade himmelskt! Det blev en paj med en fin knaprig botten och syrlig citronfyllning som bröts fint av "marängens" söta smak.

 Nästa gång, då jäklar ska den bli som jag tänkt mig i utseendet och konsistensen också.
Sådeså.

Det blev fasligt långt inlägg detta, pajreceptet kanske kommer upp en annan dag, vill du absolut veta hur man gör, nu med det samma, så är det bara att googla receptet, jag är inte den första som gjord den här pajen.

Lycka till!

 /Körsbäret