onsdag 16 januari 2013

Burkkyckling? ölkyckling? ölburkskyckling!

Okej, ibland känner jag att jag är sådär hopplöst sist på att testa något att jag nästan undrar om det är värt att dela med sig av. Men vad fasen, det var ju så galet att det måste upp här, för att minnas senare om inte annat. Plommonet har skrivit om denna märkliga tillrättning som kallas Beer Can Chicken (men även går under namn som Drunken chicken, Beer Butt Chicken och Dancing chicken, det sistnämnda av det vobblande den gör när ölen kokat).

Instruktioner har Plommonet skrivit ner så fint här <---

Jag bjuder på en illustrerad variant.
Först hälldes hälften av ölen i ett glas till mig, i andra hälften la jag ner lite rub, resten av rubben gneds och mojslades ut över kycklingen. Sen var det dags för något jag inte trodde jag skulle göra i mina dagar, men kycklingen träddes över ölburken.

Ungefär såhär:


Det var med nöd och näppe vi fick in kycklingåbäket i ugnen efter att ha flyttat gallret till lägsta nivån. Nästa gång håller vi oss till en 33 cl-burk och inte 50 cl...



 Med kycklingen i ugnen var det bara att koppla av en timme och njuta av ölen!


När Carl pep (Carl är våran timer. Long story, tar den en annan gång) trixades kycklingen ut. Alldeles knaperstekt på utsidan och saftigt ölkokt innuti. Köttet bara föll av benen!



Sanslöst gott och sådär enkelt så man nästan inte tror det är sant! 
Testa. Det är inte ett tips, det är en order.

/Körsbäret


1 kommentar:

Mer läsning:

pinit