Jag hade lite päron som var på väg att bli gamla och rymma sin väg, vad gör man då? Jo, tar fram den sista skvätten flädersaft och ger sig på den ljuvliga päron- och fläderkakan som Rebecka bakade till min första matbloggsträff! Jag hittade min finaste form, följde snällt receptet och woosh in i ugnen. Det doftade sommar av flädern och kakan var alldeles gyllene när jag tog ut den, men när jag skulle vända den ur formen gick allt åt pipsvängen. Ut damp det en söndertrasad kaka, några klumpar och smulor från kakan och resten satt kvar i formen (ja, jag bröade ordentligt!)
Jag visste inte riktigt om jag skulle skratta eller gråta, men bestämde mig för det förstnämda och fick sedan tröstande sympatikramar från Tommy. Men skam den som ger sig! Med lite glasyr på så måste det väl ändå gå att kamouflera de värsta skönhetsfelen? Jo, om jag hade lyckats med glasyren kanske...
Låt mig illustrera:
Så, till vänster ser ni Rebeckas fina originalkaka, en fröjd för ögat! Till höger är mitt tappra försök, när jag vände den snygga sidan mot kameran. Alltså, glasyren blev liksom genomskinlig och fick kakan att se ännu mer demolerad ut!
Nåväl, den smakade himmelskt, så det var inte totalt bortkastat trots allt.
Den lite mindre smickrande vinkeln
/Körsbäret
Trattoria-Karin lärde mig det roligaste ordet för såna här tillfällen - dödbakt!
SvaraRaderaHoppla! Så kan det gå :) haha, huvudsaken är som sagt att den smakade bra! Kanske graderna på ugnen? Våran ugn är ganska knäpp och blir ibland varmare än vad man tror.. Jag hade i kakan tills den var helt torr och lät den sen svalna lite innan jag tippade ur den. I glasyren kan det hända att jag hällde i lite mer florsocker tills jag var nöjd, så den kändes tjock och inte så jättegenomskinlig. Hmm, den kanske skulle suttit längre ner i ugnen? Vi har bara en miniugn med ett läge i princip, så när vi bakar får det bli lite som det blir :P Men som sagt! Huvudsaken är att den smakar bra! :)
SvaraRadera