onsdag 9 december 2015

Mozartkulor i ugnen.

Nu blir det julgodis från körsbärsköket!
När vi, inför årets glöggkväll (som för övrigt blev riktigt trevlig!) stod i köket och förberedde allt gott, just den här dagen var det mozartkulor som skulle göras. Enkelt, ingen ugn behövs, men det tar liiite tid. Då kläckte Tommy ur sig idén om att flambera dem, eftersom han har en gasbrännare som inte direkt är vårt mest välanvända verktyg.
Jag var väl inte helt övertygad om idén, men så kom vi på att ugnen, det kanske skulle bli något? Så en stackars mozartkula fick agera försökskanin, åkte in i ugnen och kom ut som något helt fantastiskt! Lite hård på ytan där mandelmassan fått en gyllenbrun färg och konsistensen blev en lite segare godisbit med tuggmotstånd och ett hjärta av nougat. Halleluja!

Så jag gick och köpte mer nougat och mandelmassa och gjorde en sats med ugnsbakade mozartkulor för att göra den klassiska varianten sällskap på gottebordet.
De höll sig sådär härligt sega ca tre dagar i plåtburk innan de blev mer som kakor än godis, tror att de håller sig sega lite längre om de förvaras i plastpåse.

Två sorters mozartkulor och fem-minuterskola med salt.

Ugnsbakade Mozartkulor
ca 30 st

* Ett paket kylskåpskall baknougat
* 200 g mandelmassa
* Lite mörk choklad

1. Sätt ugnen på 200 grader
2. Skär nougaten i ca 1 cm² stora bitar, rulla dem till bollar och ställ in dem i kylen.
3. Skär mandelmassan i tunna skivor.
4. Ta fram nougatbollarna.
5. Knåda en skiva mandelmassa så att den blir mjuk, rulla den till en boll och pressa sedan ut den till    en platta igen, den ska vara ganska tunn, men ändå hålla ihop.
6. Lägg en nougatkula på mitten av mandelmasseplattan, vik över mandelmassan och dra av överbliven massa.
7. Rulla mozartkulan så att den blir jämn och fin och lägg på en plåt med bakplåtspapper.
8. Gör likadant med resten av nougatbollarna.
9. Grädda i mitten av ugnen i ca 8 minuter, de ska bli lite gyllene, inte brunbrända!

När kulorna svalnat helt smälter du chokladen och ringlar den över kulorna, jag använde en chokladsprits, men en sked fungerar fint :)







Så, nu är det bara att sätta igång, gott och annorlunda att ha till helgens lucia-fika!
/Körsbäret







fredag 2 oktober 2015

Grekland, Fikon (igen!) och Vin

(Långt inlägg, mycket bilder, recept i slutet)

I början på September så packade Tommy och jag våra väskor för en vecka i sol och värme på den grekiska ön Zakynthos. Vi bodde på ett lägenhetshotell i utkanten av orten Laganas, ett väldigt turistigt och något partyfokuserat ställe, men mysigt och vid en 9 km (!) lång sandstrand som bjöd in till långpromenad. Själva ön är väldigt vacker med bergig terräng, olivträd överallt och kristallklart, turkosblått vatten. 





Fikon fanns där också gott om, och billiga var de, så det blev standard med färska fikon i frukostyoghurten. Och lyckan var total när jag hittade mogna fikon på ett träd, pallade några och åt dem solvarma och kladdiga. Alltså...wow!





De första två dagarna hyrde vi cyklar och trotsade värmen, att ge sig ut på upptäcktsfärd på grekiska landsbygden i drygt 30 grader var en svettig, men väldigt härlig upplevelse. Vi hittade till våran första vingård och blev inte direkt jätteimponerade av det lokala vinet. Lite väl syrligt och lätt smak av sprit. Men när vi några dagar senare hade fått tag på våran hyrbil och rattade runt på de smala serpentinvägarna hamnade vi hos Despina och Ioannis Giatras, Ett par som drev en egen vingård samtidigt som han målade gigantiska ikonbilder för en kyrka i närheten.



På terassen utanför första vingården svalnade vi lite i sällskap av en översocial valp




Det gick åt en hel del vatten kan jag lova, men vackert var det att cykla genom de små byarna!


Despina välkomnade oss och visade oss runt på gården, introducerade oss för den kelsjuka katten, berättade om  vingårdens historia och lät oss smaka på vindruvor som smakade som jordgubbar. Sedan gick vi in i det gamla stallet som inretts till provningsbar, där bjöd hon på smakprover av vin, olivolja och som tillbehör serverades Despinas hemlagade vinkokta fikon med lokal getost. My oh my vad gott, både vin och tillbehör! Då kände vi oss rätt nöjda med att vi inte gett upp helt i jakten på gott, lokalproducerat vin vill jag lova. Flaskor följde med hem och ligger nu i källaren och väntar på rätt tillfälle, när vi längtar tillbaka sådär lite extra.



Vingården från framsidan


Trappan ner mot gamla stallet, olivträdet längst ner är ca 400 år gammalt!


I takspaljén hängde det jordgubbssmakande vindruvor



Despina visar vägen in och jag gosar såklart lite med huskatten




Inne i vinprovningsbaren


Baksidan av gården med vin- och olivodlingar

Väl hemkomna så kunde jag inte riktigt släppa tanken på de där vinkokta fikonen, så jag mailade och undrade om jag möjligtvis kunde få receptet. Skuttade lite av glädje när ett svar plingade till i inkorgen och receptet var mitt! 

Fikonen kokas i vin, socker och kryddor, får en lite kanelig smak (Despina berättade att hon oftast gör en stor sats till jul) och är helt fantastiska till lite god ost! Själva kokvätskan får sedan koka ner till en sirap som går att ha till både glass, ost, fruktsallad, yoghurt, ja det mesta faktiskt.




Despinas vinkokta fikon
Och fikonsirap med vin

* 250 g strösocker

* 200 g rött vin, inte allt för strävt
* 1 vaniljstång
* 1 kanelstång
* 5 kryddnejlikor
* 8-10 färska fikon i halvor

1. Koka upp vin, socker och kryddor och låt småputtra i ca 10 minuter
2. Lägg i fikonen och koka dem tills det ljusa innanför skalet börjar skifta från grönt till mörkt brunt. 
3. Ta ur fikonen, lägg dem på ett fat för att rinna av. Sätt ugnen på 100 grader.
4. låt vinet koka några minuter till tills det precis börjar tjockna, häll upp på burkar och låt svalna innan den ställs lite svalt (inte för kallt, den blir väldigt trög då)
5. Lägg in fikonhalvorna på ett bakplåtspapper och släng in dem i ugnen i ca 1,5 timme.
6. Låt fikonen svalna innan du lägger dem i en burk, förvaras i kylen






Jag kommer helt klart se till att dessa godbitar finns på gottebordet till jul, och till ostbrickorna i höstrusket. Det borde ni också göra!

/Körsbäret


söndag 27 september 2015

Pajen som fick mig att blogga igen.

Senaste matbloggsträffen arrangerades hemma hos Johanna i hennes nya, fina lya. Temat för kvällen var Yotam Ottolenghi.

"Otto-vem?" Undrade jag och tog en dejt med Google. Ojojoj, varför har ingen introducerat mig för den här snubben förut? Inte bara har han skapat väldigt många recept som ser väldigt goda ut, han verkar gilla fikon lika mycket som jag! Så självklart blev det ett av hans mer fikonstinna recept: En pajdeg med getoströra och fikon på. Funkar som både förrätt och efterrätt, kan inte bli bättre. egentligen fanns där ett recept på deg, men med lite begränsad tid och ork så slog jag till på en färdig smördeg och det funkade galant. :)




Fikon- och getostpaj 
En hel plåt

* Ett paket färdig smördeg
* 150 g getost, jag använde chévre
* 85 g florsocker 
* 0,5 tsk apelsinzest
* 1 msk färsk, hackad timjan
* 2 vispade ägg
* 100 g malda mandlar/mandelmjöl
* 600 g mogna fikon
* 1 msk strösocker
*1,5 msk pressad citron



1. Sätt ugnen på 175 grader
2. Plocka fram elvispen och vispa ihop getosten, 10 g florsocker, apelsinzest, timjan och ca tre fjärdedelar av de vispade äggen tills du har en mjuk smet.
3. Rulla ut din smördeg och bred ut getoströran ovanpå, men lämna en cm ungefär i kanten.
4. Pensla ut resterande ägg över degens kanter.
5. Skär fikonen i halvor och placera dem med skalet nedåt, utspridda över pajen.
6. Strö över strösockret över fikonen.
7. Grädda i ugnen i ca 30 minuter, tills fikonen ser bakade ut och degen fått en gyllenbrun färg.
8. Medans pajen myser i ugnen vispar du ihiop en glasyr med citronsaften och resten av florsockret.
9. Ta ut den färdiga pajen och ringla glasyren över fikonen (använd all glasyr, snåla inte!).

Pajen kan ätas både varm och rumstempererad, men med fördel samma dag, den var inte riktigt lika god efter en natt i kylen.

Kvällens buffébord var fyllt med läckerheter, sallader med fänkål, kryddpeppar, paj med blomkål. Kika in hos Johanna för att se allt det goda vi mumsade i oss. Och vill en göra hela receptet helt efter originalet så hittar ni det här.





/Körsbäret


Mer läsning:

pinit